Den 13 september antog riksdagen regeringens förslag till ny lag om granskning av utländska direktinvesteringar. Lagstiftningen träder i kraft den 1 december i år och syftar till att skydda svenska företag som bedriver verksamhet av nationellt säkerhetsintresse.

I den offentliga debatten har det blivit allt tydligare att det funnits en stark efterfrågan för den här typen av lagstiftning. Att lagstiftningen dröjt förklaras nog av att Sverige gynnats av den frihandel som varit ledstjärnan för västvärlden under de senaste decennierna. Den rådande säkerhetspolitiska osäkerheten, Rysslands invasion av Ukraina och den negativa ekonomiska utvecklingen har dock tvingat Sverige att tänka om.

Lagstiftningen som nu träder i kraft är dock omfattande och kommer innebära att ett stort antal investeringar i svenska företag och tillgångar blir föremål för myndighetsprövning. De ansvariga myndigheterna har därför ett jättearbete framför sig i att upprätthålla balansen mellan att skydda nationella säkerhetsintressen och se till att Sverige förblir en attraktiv investeringsdestination. Därtill finns det frågor som inte besvaras av lagstiftningen och som ansvariga myndigheter snabbt måste klargöra. Såväl investerare som myndigheter har, minst sagt, ett hektiskt år framför sig.

Många investeringar kommer bli föremål för myndighetsprövningar

I korthet innebär den nya lagstiftningen att investeringar i svenska företag som bedriver skyddsvärd verksamhet ska anmälas till Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP) innan de genomförs. Myndigheten har fått omfattande befogenheter att granska investeringar och om nödvändigt förbjuda dem.
Lagstiftningen pekar på ett flertal aktiviteter som kan utgöra skyddsvärd verksamhet. Det inkluderar samhällsviktiga tjänster, säkerhetskänslig verksamhet, kritiska råvaror av strategisk betydelse för Sverige, behandling av känsliga person- eller lokaliseringsuppgifter och strategisk skyddsvärda teknologier.
Eftersom syftet med lagen är att hindra utländska direktinvesteringar i svensk skyddsvärd verksamhet är det anmärkningsvärt att anmälningsskyldigheten inte enbart omfattar investeringar från tredje land. Investerare från Sverige och andra EU-länder kommer också att omfattas av anmälningsskyldigheten. Därtill räcker det med att det investeras i en relativ liten andel i ett företag för att anmälningsplikt ska uppstå. I ett aktiebolag kan det exempelvis räcka med att investeraren förfogar över 10 procent av rösterna efter investeringen.

Utmanande tid väntar för granskningsmyndighet och investerarna

Det ser också ut som att den första tiden kommer att bli utmanande för granskningsmyndigheten och investerarna. Varken den ansvariga myndigheten eller investerarna har erfarenhet av de många anmälningarna som ska hanteras. Faktum är att den tilltänkta granskningsmyndigheten (Inspektionen för Strategiska Produkter) beräknat att ett tidigare förslag till lagstiftning (som synes haft en något smalare omfattning) preliminärt skulle kunna innebära att de får pröva så många som 2 000 ärenden under det första helåret. Det kan jämföras med att Konkurrensverket, som också prövar företagsöverlåtelser, under ett helår prövar upp till 135 transaktioner.

Därutöver tillkommer att det med mindre än tre månader kvar innan lagstiftningen träder i kraft, saknas en mer konkret definition av vissa av de utpekade områdena som anses utgöra skyddsvärd verksamhet. Kommande föreskrifter ska konkretisera vad som bl.a. utgör samhällsviktiga verksamheter, strategiskt viktiga råvaror samt teknik som är strategiskt skyddsvärd.

Såvida inte alla berörda myndigheter inom väldigt kort börja ge mer vägledning kan därmed såväl utländska som svenska företag som gör investeringar i Sverige vänta sig en utmanande period framöver. Det blir därför viktigt att följa myndigheternas arbete med implementeringen av den nya lagstiftningen och kontinuerligt bedöma om lagstiftningen kan komma att bli tillämpligt på planerade investeringar. Tiden är knapp.

Författare: Omar El Khatib
Advokat och delägare, Bokwall Rislund Advokatbyrå

På halvdagarskursen "Granskning av utländska direktinvesteringar" berättar Omar El Khatib mer om den nya myndighetsprövningen vid investeringar i Sverige.