Innehåll

Världen befinner sig i en brytningstid. Dagens regelbaserade världsordning utmanas av auktoritära stater. Den säkerhetspolitiska utvecklingen utmärks av en hårdnande geopolitisk maktkamp som omfattar allt fler samhällsområden. Kriget i Ukraina, Nato-medlemskapet och USA:s agerande påverkar oss i allt högre grad. Därtill påverkas samhället av andra hälsorelaterade hot och utmaningar, bl.a. som följd av klimatförändringarna. Världen har nyligen genomgått en pandemi med covid-19. Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred. För Sverige innebär det att vi måste ta det säkra före det osäkra och vidta åtgärder för att stärka vår förmåga. Hälso- och sjukvården är en stor och viktig del i detta.

Nyligen har flera stora lagändringar genomförts för att stärka beredskapen inom hälso- och sjukvården, och flera myndigheter, framför allt Socialstyrelsen, arbetar aktivt med frågan. Den nya lagstiftningen medför skyldigheter för framför allt regioner och kommuner. Även regelverken kring försörjning med sjukvårdsprodukter ses över. Flera EU-rättsakter som ska stärka resiliensen även inom näringslivet, t.ex. ”Critical Medicines Act” och ”CER-direktivet”, förhandlas eller implementeras.

I det här nätverket kommer personer, såväl från det offentliga som näringslivet, som är engagerade i arbetet för att stärka vår beredskap inom hälso- och sjukvården, att träffas och diskutera möjligheter, framgångsfaktorer och hinder på vägen mot en starkare/högre beredskap.

Förslag på ämnen som kan komma att diskuteras på nätverksmötena:

Till de mest utmanande situationerna för hälso- och sjukvården hör händelser som medför ett stort antal samtidigt skadade eller sjuka, avbrott i elförsörjningen eller elektroniska kommunikationer, cyberangrepp eller allvarlig brist på sjukvårdsprodukter eller andra förnödenheter som behövs för att utföra hälso- och sjukvård. Under höjd beredskap och ytterst krig kan utmaningarna och svårigheterna förväntas bli ännu större. Samtidigt visar erfarenheterna från omvärlden att krig sällan är över på en vecka, eller ens några månader. När krig pågår under flera år behöver stora delar av den ordinarie sjukvården upprätthållas så långt det är möjligt.

Vad innebär ett modernt krig för Sverige? Vad kan vi lära av Ukraina? Har vi samma bild?

Nya regler har införts för att möta dessa situationer, och kommunerna och regionerna har ålagts att förbereda sig för detta.

Från lagtext till verklighet – nya beredskapskrav för hälso- och sjukvården

Nyligen har flera stora lagändringar genomförts för att stärka beredskapen inom hälso- och sjukvården, och flera myndigheter, framför allt Socialstyrelsen, arbetar aktivt med frågan. Den nya lagstiftningen innebär skyldigheter för framför allt regioner och kommuner.

Bestämmelserna innebär bland annat att

• vårdskyldigheten är begränsad i krig och kris,
• det finns krav på beredskapsplanering, samt
• det finns krav på att regioner och kommuner ska hjälpa varandra vid katastroftillstånd.

Hur ska de nya bestämmelserna tillämpas? Utländsk trupp i Sverige och uppgiften om värdlandsstöd? Vilken betydelse har det att ett krig inte bara drabbar Sverige utan även våra grannar österut? Vad innebär befolkningsströmmar och hur upprätthåller vi legitimiteten i det svenska systemet? Hur ska civilförsvarsplikten tillämpas i hälso- och sjukvården?

Tre vårdnivåer – vem får vård när resurserna inte räcker?

Genom de nya bestämmelserna i hälso- och sjukvårdslagen har tre olika vårdnivåer införts:

• medicinskt motiverad vård,
• vård som är nödvändig för liv och hälsa och
• vård som är nödvändig för liv och hälsa så långt det är möjligt.

Vad innebär dessa nivåer i praktiken för hälso- och sjukvården och dess medarbetare? Hur hanterar vi att den vård som kan ges sannolikt kommer att se olika ut i olika delar av Sverige?

Hälso- och sjukvården har stora beroenden av näringslivet, särskilt vad gäller försörjningsfrågor. Nya bestämmelser för kommuner och regioner om lagerhållning av sjukvårdsprodukter, t.ex. läkemedel och medicinteknisk utrustning, träder i kraft den 1 januari 2027.

Vilka produkter som ska lagerhållas, var, av vem och hur servicefunktionerna ska fungera återstår att planera. Hur kan samverkan utvecklas? En grundförutsättning är att de patienter som behandlas med läkemedel som de får på recept och hämtar på apotek kan fortsätta att få det, men hur?

Samtidigt ställs krav, genom EU-direktiv, på näringslivet att verksamheten ska vara resilient.

Målgrupp

Nätverket vänder sig till beredskapsansvariga i regioner och kommuner, beredskapskoordinatorer inom hälso- och sjukvården, HR-chefer samt regions- och kommunjurister. Därutöver välkomnar nätverket ansvariga för relevanta inköpsfunktioner, logistik i sjukvården m.m., partner och advokater samt representanter från läkemedelsföretag och företag inom medicinteknik som arbetar med eller har ett intresse för beredskap, hälso- och sjukvårdens ramvillkor samt tillhörande juridiska och logistiska förhållanden.

Det finns möjlighet att bli antagen till nätverket när det finns lediga platser, antingen vid säsongens start eller löpande under säsongen. Platserna i nätverket är personliga, vilket säkrar att medlemmarna får ett optimalt utbyte av erfarenhetsutbytet och de relationer som byggs upp i nätverket.