Den 1 juli 2024 firar en av Sveriges viktigaste lagar 10 år. Den straffrättsliga lagen om penningtvätt. Men ett grattis blir fel när så många aktörer på viktiga positioner i Sverige ännu inte verkar veta om att den finns, än mindre vad den innehåller. Dags att ändra på det! Dags att fler lär sig vad brotten penningtvättsbrott och näringspenningtvätt innebär och dags att fler drar lärdom av allt det viktiga som Högsta domstolen skrev i ”Advokatens överföringar” i NJA 2023 s. 708.

Att ”gå på pengarna”, att ”störa den kriminella ekonomin” att ”ta tillbaka brottsvinsterna” hör vi allt som oftast från olika håll. Det råder enighet om det. Men där det inte råder enighet är hur detta ska gå till och då är det förvånansvärt många som i sina uttalanden från första parkett och på bästa sändningstid tyvärr visar på sin okunskap om de straffrättsliga reglerna. Det talas mycket om ”AML-regelverket” som att det bara fanns ett.

PTL + PTBL = SANT!

Fler behöver lyfta blicken och inse att det finns två viktiga regelverk i kampen mot att pengar tvättas och att barn dras in i kriminalitet. För det som vi också tyvärr hör – för ofta – från olika håll är: ”Ung man skjuten till döds och en annan ung man häktad för mordet”. Det hör ihop med det här. Tro inget annat. Pengar driver. Money talks.

Varför då inte se till att använda varje verktyg som redan finns? Varje paragraf? Varje lag? Det finns som sagt två viktiga regelverk på det här området: ett administrativt som i Sverige syns i Penningtvättslagen (PTL) och ett straffrättsligt som syns i Penningtvättsbrottslagen (PTBL). Dessa är skapade med samma offensiva syfte: att ”gå på pengarna”, att ”störa den kriminella ekonomin”, att ”ta tillbaka brottsvinsterna”. De två lagarna hänger ihop och de möts särskilt tydligt i brottet näringspenningtvätt. Här väljer jag att citera Högsta domstolen och hur den beskriver detta samband i det viktiga och vägledande avgörandet NJA 2022 s. 402 ”Näringspenningtvätten i Dackom Bygg”:

”19. Det finns näringsverksamhet, t.ex. finansiell verksamhet och handel med vissa varor och tjänster, där risken för penningtvätt är särskilt stor. Straffbestämmelsen om näringspenningtvätt motiverades med att den skulle motverka verksamheter som inom sådana branscher mer eller mindre öppet låter sig utnyttjas för penningtvätt (se a. prop. s. 60 f.). Denna typ av verksamhetsutövare omfattas av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, som ställer särskilda krav på kundkännedom, rutiner och granskning vid genomförandet av transaktioner. Vid bedömningen av om någon i en sådan näringsverksamhet har medverkat till en åtgärd som skäligen kan antas vara vidtagen i penningtvättssyfte, kan därför vad som föreskrivs i den lagen vara av betydelse vid prövningen av om det varit fråga om ett klandervärt risktagande.”

Straffrätten har inga beloppsgränser och träffar även verksamheter som inte lyder under PTL

PTL har, precis som Högsta domstolen skriver i de ovan citerade domskälen från ”Näringspenningtvätten i Dackom Bygg” ett särskilt fokus på så kallade verksamhetsutövare.Hur vet du om du är det då? Titta i 1 kap. 2 § 1-24 PTL och finns du med där är du det.Aktörer inom handeln brukar inte sällan läsa paragrafens punkt 16 där det står ”yrkesmässig handel med varor, om det kan antas att det i verksamheten eller i en del av verksamheten genomförs eller kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att ett utbetalt eller mottaget belopp i kontanter uppgår till motsvarande 5 000 euro eller mer,”

Då verkar många tro att bara man håller sig under detta magiska belopp 5 000 euro vid kontanthantering inom handeln är det ”lugnt”. Eller om man inte alls håller på med kontanter. Då är man ingen verksamhetsutövare och i och med det finns inte samma skäl att arbeta riskbaserat mot penningtvätt. Det första stämmer: att du inte är någon verksamhetsutövare enligt PTL. Det andra kunde inte vara mer fel.

De straffrättsliga reglerna träffar nämligen bredare än så; de träffar alla verksamheter och tjänster som lyder under PTL men också all annan verksamhet och alla andra situationer där det går att genomföra penningtvättsåtgärder som de är beskrivna i straffrätten. Är du 15 år kan du begå brott enligt PTBL och här styr inga beloppsgränser från någon annan lag. Straffrätten är även helt neutral till om det handlar om kontanter, kryptovalutor eller pengar på ett bankkonto.

Det är bra att veta så att din verksamhet inte är ett brottsverktyg. Det är bra att veta så att du och dina medarbetare inte hamnar i straffrätten när ni är på jobbet.

De straffbara penningtvättsåtgärderna

Hur begår du ett penningtvättsbrott eller brottet näringspenningtvätt? Vilka åtgärder är straffbara? I två punkter i 3 § första stycket PTBL finns dessa beskrivna och mycket kort handlar det i första punkten om att du tar någon form av befattning med till exempel kontanter eller elektroniska pengar. Det kan handla om att du tar emot eller förvarar kontanter rent fysiskt eller att du låter pengar sättas in på ett konto du förfogar över eller att du gör elektroniska överföringar av kontomedel. I den andra punkten handlar det om att du uppträder som en så kallad bulvan eller att du på annat sätt ordnar en handling eller något annat bevis som kan ge en skenbar förklaring till ett visst innehav av till exempel kontanter eller pengar på ett konto. Det kan också handla om att du deltar i transaktioner som sker för sakens skull.

Näringspenningtvätt handlar om ett klandervärt risktagande

Utan att kunna gå in på detaljerna här men det som också är viktigt att veta är att det för brottet näringspenningtvätt ”räcker” med ett så kallat klandervärt risktagande för att en åtgärd som jag beskrev här ovanför ska kunna bestraffas. Grunden för bestämmelsens tillämpning är nämligen inte att kontanterna eller pengarna på kontot som hanteras kan kopplas till någon brottslig verksamhet. I stället är grunden att den som agerar gör sig skyldig till ett klandervärt risktagande genom att medverka till en åtgärd (att föra över pengar från ett konto till ett annat till exempel) trots att den – vid en objektiv bedömning – skäligen kan antas vara vidtagen i penningtvättssyfte. Gärningen är straffbar även om det senare skulle visa sig att de här pengarna som är föremål för transaktionen inte alls hade något med någon brottslig verksamhet att göra.

Och om straffrättens regler krockar med de administrativa och civilrättsliga – då vinner straffrätten

Det gäller alltså att veta vilka åtgärder som är straffbara som till exempel näringspenningtvätt och vad ett ”klandervärt risktagande” är och att då också veta att det inte handlar om några specifika summor eller om bara kontanter. Straffrätten är bred och offensiv.

Se till att veta vad som gäller. Se till att skydda din verksamhet från att vara en del av ett brottsmanus och se till att själv inte hamna där advokaten i rättsfallet NJA 2023 s. 708 (”Advokatens överföringar”) hamnade. Han dömdes för näringspenningtvätt på jobbet då han fullgjorde en civilrättslig förpliktelse.

För om du agerar i enlighet med ett avtal (ett klientavtal, ett kundavtal, ett kreditavtal eller ett försäkringsavtal) och det faktiskt samtidigt innebär att du begår till exempel brottet näringspenningtvätt; då kan du inte hänvisa till avtalet. Det är den hårda verkligheten.

Det följer av den allmänna rättsprincipen om straffrättens övertag i dessa fall: att ingen är förpliktad att fullgöra en prestation om detta innebär att han eller hon begår en straffbar handling. Den här rättsprincipen har funnits länge, den är principiellt viktig och vi är många som tackar Högsta domstolen för att den belyser den så tydligt som den gör i ”Advokatens överföringar”). Det är inte en dag för tidigt att fler börjar agera mer rätt i de här frågorna. Bara att sätta i gång!

På heldagskursen Den straffrättsliga lagen om penningtvätt berättar Marie Wallin mer om det straffrättsliga regelverket och hur avgörande det är i kampen mot finansiell brottslighet.