Vad är familjerätt?

04.07.2022
Familjerätt omfattar frågor om äktenskap och samboende, förhållandet mellan föräldrar och barn samt arvsrätt. Det rymmer även regler om gode män och förvaltare.

För att bena ut alla delar av familjerätt så har vi gått igenom Regeringskansliets broschyr som delar upp ämnet i sju områden:

  1. Äktenskap
  2. Sambor
  3. Registrerat Partnerskap
  4. Föräldrar och barn
  5. Förvaltare och god man
  6. Dödsfall
  7. Rådgivning och annan hjälp

Vi plockar ut några russin ur familljerättskakan åt dig:

Hinder mot äktenskap:  Äktenskap ingås mellan två personer. I vissa fall är ett äktenskap inte önskvärt från samhällets synpunkt av sociala eller medicinska skäl. Därför finns regler om hinder mot äktenskap.

Den som är under 18 år anses inte ha den mognad som krävs för att självständigt kunna ta ställning till de personliga och ekonomiska problem som kan uppkomma i en stadigvarande samlevnad. Möjligheten för en person under 18 år att få tillstånd att ingå äktenskap (äktenskapsdispens) togs bort 1 juli 2014. Den lägsta åldern som gäller för att ingå äktenskap i Sverige är alltså utan undantag 18 år.

Personer som är släkt med varandra i rätt upp- eller nedstigande led, till exempel far och dotter, får inte gifta sig med varandra. Helsyskon får inte heller ingå äktenskap. Däremot kan halvsyskon få tillstånd av länsstyrelsen att gifta sig med varandra.

Personer som genom adoptivförhållande är släkt med varandra i rätt upp- och nedstigande led får inte heller gifta sig med varandra. Två adoptivsyskon eller ett adoptivbarn och adoptivföräldrarnas gemensamma barn kan dock få tillstånd av länsstyrelsen att gifta sig med varandra.

Underhållsskyldighet mellan makar:  Under äktenskapet har var och en av makarna ett ansvar för sitt eget och den andra makens underhåll. Arbete i hemmet är också ett sätt att sörja för underhållet. Lagen förutsätter att båda makarna tar ansvar för både ekonomin och sysslorna i hemmet. Makarna är också skyldiga att lämna varandra de upplysningar som behövs för att familjens ekonomi ska kunna bedömas.

Om den ena maken inte kan försörja sig helt själv, är den andra skyldig att bidra till makens personliga behov.

Sambolagen: Sambolagen syftar till att ge ett minimiskydd åt den svagare parten när ett samboförhållande upphör. I sambolagen finns regler om delning av sambors gemensamma bostad och bohag, om en sambos rätt att överta en bostad som inte ingår i delningen och om inskränkningar i rätten att förfoga över det gemensamma hemmet. Det finns även regler i hyreslagen, som i allt väsentligt likställer sambor med makar och registrerade partner. En hel del bestämmelser i skattelagarna

och socialförsäkringen jämställer också sambor med makar eller registrerade partner, särskilt när samborna har eller har haft barn tillsammans.

Registrerat partnerskap: Partnerskapslagen upphörde att gälla sista april 2009. Det innebär att det från och med maj 2009 inte är möjligt att ingå registrerat partnerskap, men ett redan registrerat partnerskap fortsätter att vara ett partnerskap till dess partnerskapet upplöses eller omvandlas till ett äktenskap.

De flesta bestämmelser som gäller för dem som har ingått äktenskap gäller också för registrerade partner.

Faderskap: Lagen reglerar vem som ska anses vara far till ett barn. I vissa fall anges direkt i lagen vem som ska anses som far, medan det i andra situationer krävs att faderskapet fastställs genom en så kallad faderskapsbekräftelse eller en dom. Vissa skillnader gäller beroende på om barnets mor är gift eller inte när barnet föds.

Är hon gift när barnet föds anses hennes make automatiskt som barnets far. Detsamma gäller om modern är änka och barnet föds så kort tid efter mannens död att det kan ha kommit till dessförinnan. Däremot anses en man som är skild från barnets mor när barnet föds, inte automatiskt som far, även om barnet föds kort tid efter skilsmässan. I stället måstefaderskapet då fastställas genom en bekräftelse eller en dom.

Föräldraskap för partner av samma kön: Assisterad befruktning med donerad sperma får utföras i svensk sjukvård beträffande en kvinna som är gift, registrerad partner eller sambo med en annan kvinna. Assisterad befruktning kan utföras dels i form av insemination, dels i form av befruktning utanför kroppen.

För alla par krävs skriftligt samtycke från kvinnans maka, partner eller sambo för att behandlingen ska kunna genomföras. Läkaren ska också pröva att det med hänsyn till parets medicinska, psykologiska och sociala förhållanden är lämpligt att behandlingen äger rum. Behandlingen får endast utföras om det kan antas att barnet kommer att växa upp under goda förhållanden.

Adoption:  En adoption innebär att barnet som adopteras får rättslig ställning som barn till den eller dem som adopterar. Den som vill adoptera måste ha fyllt 25 år. Den som är gift får endast adoptera gemensamt med sin make, såvida det inte är fråga om adoption av den andra makens barn som då måste vara under 18 år. På samma sätt kan två registrerade partner gemensamt adoptera ett barn och en partner adoptera den andra partnerns barn – biologiskt eller tidigare adopterat.

Förvaltare och god man: Om en person inte kan klara sig själv kan domstol förordna en förvaltare för honom eller henne. En förutsättning för att domstolen ska göra det är att personen på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande inte klarar av att vårda sig eller sin egendom. Men förvaltare får inte utses om det är tillräckligt att god man utses eller att personen får hjälp på något annat mindre ingripande sätt, till exempel av någon anhörig.

Förvaltarens uppdrag ska anpassas till förhållandena i det enskilda fallet och kan begränsas till förvaltningen av en fastighet eller en viss del av personens pension. Den enskilde har då inte möjlighet att bestämma över det som faller under förvaltaruppdraget men bestämmer själv över resten av sina angelägenheter. En person som står under förvaltare har dock kvar sin rösträtt vid allmänna val.

Bouppteckning och dödsboanmälan: När en person dör ska man göra en bouppteckning, det vill säga en uppteckning av de tillgångar och skulder som den döde hade. Var den avlidna gift, ska i allmänhet också den efterlevande makens tillgångar och skulder antecknas. Om den avlidna var sambo och det ska göras en bodelning mellan samborna med anledning av dödsfallet, ska i viss utsträckning även den efterlevande sambons tillgångar och skulder antecknas.

Om en förälder dör och efterlämnar make eller sambo och barn under 18 år som har del i boet, ska överförmyndaren i allmänhet utse en god man att representera barnet vid bouppteckning, boutredning, bodelning och arvskifte. En god man ska också utses om både barnet och dess förmyndare eller förmyndarens make eller sambo har del i ett dödsbo som inte delats upp.

Familjerådgivning:  Familjerådgivningen är en verksamhet som består av samtal för att bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållanden. Syftet är att hjälpa par att hantera konflikter, problem och krissituationer på ett sådant sätt att de kan fortsätta att leva tillsammans. Samtalen kan ske såväl i samband med, som efter en separation. I de fall det finns barn kan familjerådgivningen bidra till att dämpa konflikter så att föräldrarna får möjlighet att fungera tillsammans som föräldrar efter separationen.

I vissa fall kan familjerådgivningen även ta emot svåra samarbetssamtal, men de får inte godkänna avtal om vårdnad, boende och umgänge. Kontakten med familjerådgivningen är frivillig och sker på eget initiativ.

För att familjerådgivningen ska kunna mötas av förtroende och fylla sin funktion, måste de som vänder sig dit vara säkra på att de ofta känsliga uppgifter som lämnas inte förs vidare till andra. Därför har familjerådgivningen särskilt stränga sekretessregler. Den som önskar kan kontakta familjerådgivningen anonymt.

Socialtjänstens uppgift: Till socialtjänstens uppgifter hör bland annat att främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden och att svara för omsorg, service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annan hjälp till familjer och enskilda som behöver det. Socialtjänsten har särskilda uppgifter i fråga om omsorgen om barn och ungdomar och ska bland annat arbeta för att de växer upp under trygga och goda förhållanden.

Socialtjänsten ska medverka till att barn som behöver vård och fostran utanför det egna hemmet får det enligt socialtjänstlagen eller enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).